Mårundan (Sida 57 av 60)

Är det sant att det är mycket klamydia där?

Bra beskrivning av Malmö, haha. Och inser att det var 10 år sedan sist som jag var där. Känner ingen direkt längtan dit eller så. Vad du åker långt Tommy! Låter kul och lyckat. Och fint beskrivet med snöskottandet och vädret, ser det framför mig.

Blev inget med Tinder-träffen, ja det blev träff men det fanns tydligen ingen "romantik" då. Så var det med det. Men!! Svensk underjord är inte romantiskt!!!! Det är hängivenhet, övertid, ekonomisk kollaps och år av slit!!!1!!!!1!!!!

Resten av världen: det finns miljarder människor, livet är fullt av möjligheter, så många människomöten, allt är möjligt, tillvaron är en oändlig fruktsallad, allt kommer till en om man väntar och bara lever sitt bästa liv.

Jag: oj en annan människa visar minsta intresse för mig shit är det sant vaaaaaaaaaa crazy är det möjligt!?!?!?!?!??!?!?!!?!?!?!?

Nu kör jag semesterdag imorgon så tar fucking relativt långledigt och ska greja med min skit hemmavid, plocka, pyssla, lyssna musik och sortera. Gå en sväng runt kvarteret och klappa hundar. Människor har jag tillräckligt av på jobbet. Tar en loppissväng imorgon.

Hör rykten om att semestern kommer att bli beviljad. Men gör inte misstaget att stressa igång och känna att semmen är nära; det är den inte och det gäller att hålla huvet kallt, ananrs går första veckan ledig åt att typ ha huvudvärk och vara helt slut. I år ska jag försöka resa mindre och kufa runt i hembygden mer. Blev rätt många strapatser förra sommaren men mest pga flytten då så var jag minst sagt uppe i varv, kunde inte sova vissa nätter. Var magsjuk i runt en månad pga trasig kyl (jag intalade mig att kylvarorna nog var ganska kalla ändå, men det var ju dunstkyla från frysen jag kände, den funkade ju) men trodde att magproblemen berodde på stress och inte dålig mat, hade så många ärenden att allt bara var en enda röra. Men nu blir det lugnt, organiserat, uppstyrt och ordentligt. Ordning på torpet.

Det första jag tänker på när jag sluter ögonen och tänker på Malmö är alla dessa övergångsställen, stoppljus och cyklister och bilister och, lite roligare, råttorna på Södervärn jag brukade heja på när jag gick hemåt på kvällen. Malmö är nog den mest utpräglade urbana staden i Sverige. Malmö ser sig nog som Sveriges Berlin, eller åtminstone, Köpenhamn.

Jag var nere i malmö en snabbis tatuerade över min stockholm-tatuering i veckan, tog tåget som skulle ta mig dit vid elva på kvällen men pga förseningar kom det inte in förrens halv två. Det hade varit en jättevarm dag innan och jag hade varit ute hela eftermiddagen med fritids och fick för mig, när jag var hemma och tog packningen, att jag aldrig mer skulle kunna känna kyla tydligen. Så packade ingenting värmande. Sedan halv två i malmö, efter ett tåg med bra AC, frös jag såklart som fan. Medan jag huttrande släpande mig upp mot södervärn så hälsade jag också på minst två råttor Lars! Dessutom luktade det sopor, flera kvarter. Det luktade verkligen illa, såhär sura gamla sopor.

På vägen tillbaka nästa dag var det också förseningar med tåget, först skulle alla på tåget, sen skulle alla av tåget pga att de skulle städa, halvvägs när alla var på väg av skulle vi på igen, jag hjälpte en person som inte kunde svenska förstå vad som hände, vilket var lustigt eftersom jag inte fattade vad som hände heller. Sedan igår (fredag) var det kaos på jobbet med massa missförstånd. Jag har alltid stängt in mig i nån sorts bubbla när sånt här händer, och får utanförperspektiv. Då tycker jag det mesta är lustigt, alla uppgivna ansikten, alla sura miner, alla som snubblar runt och svär. Det blir liksom komiskt! Men en sak jag har lärt mig genom åren, jag ska ALDRIG visa någon (jag inte känner så bra) att jag tycker det är lustigt. Då jävlar blir de sura som fan. (eller surare iaf, de är sura som fan från början)

Låter ju rätt kul med kaoset! Dumt att de blir sura.

Har bara varit i Malmö två gånger men håller med om soptipp/loppis/men även industritomt och att hela stan ser ut som Wieselgrensplatsen fast platt.

Varit lite engagerad i arbetsgrupp i socialtjänsten för jag tänkte att jag skulle utmana lönekriterierna som kräver att man ska göra saker som förbättrar hela socialtjänsten för att få högsta höjningen per år. Hade en chef som sket i det men senaste åren har det varit tjugofemåriga nyexaminerade socionomer som varit chefer så det har varit helt omöjligt att få potten. Kände mig lite stressad av allt babbel på mötena och det känns som cheferna har arbetsgrupp för att kunna säga att de anställda är delaktiga. Det är mest propaganda och väldigt snäva ramar som vi på golvet inte bestämmer. Hur löser vi APT med nya regeln om 11-timmars vila per dygn? Ja, det är ju bara ta in vikarier för de som jobbar natt före och efter mötet. Dyrt som fan så det kommer ju aldrig hända.

Här var det t-shirt-väder i fredags och jag fick kommentarerna för att jag hade TRÖJA på mig. Alltså, jag blir så bitsk av onödiga kommentarer. Men det var varmt och skönt. Sen snöade det blött hela lördagen. Såg en duktig folkmusikgrupp på Kaleido vilket var skönt i en soffa när man var blöt och frusen.

Legat tre timmar i sängen imorse och våndades över livet.

Hahahahaha ursäkta, men det där är ju som en jävla sitcom! Påkostad Reggio Emilia-resa till italien fast inga skolor praktiserar det ska jag sno till en serie nångång (protestera om det inte är ok) jag skrattade högt åt det. Vilka jävla lirare det finns där ute ändå.
Och det där med att hetsbaka för att använda på lönesamtal hahahahhaha såna här härliga grejer får man aldrig se på mitt jobb.

Vi har istället haft misstänkt försök till människorov häromdagen utanför å behövt scanna av övervakningskameror efter regnummer+signaliment på förövare. Vilda västern! Förutom det så är jag så glad att vi har ett extrahus (det är en bod men en bod på två våningar och flera rum, så isolerar man kåken så har man fan ett extrahus!) för nu är det fyllt med skit: Saker som ska slängas, saker som ska tas in i huset, saker som ska stuvas om osv. Ett rum där vi fyllt med ved och skit att torka tills att kaminen är på plats och så ett rum som jag ska göra hemtrevligt, ty jag har mina mopeder och cyklar där, men nu står det kattsand snöslunga gräsklippare å skit där huller om buller.

Jag gillar också små projekt även om jag helst håller mig hemifrån pga hög ångestnivå. Men har planer på att rensa ut garderoben efter många år, byta sovrum med all flytt det innebär, rensa kattvinden vi har.

Arbetsmöten är sjukt tradiga! Vår chef är rätt bra med arbetsgruppen känns verkligen som propagandaarbete. Jag ska ut på olika gruppers APT och informera om vad vi diskuterat och får en klump i magen. Kan inte riktigt stå för medlöperiet. Visst måste vi lösa personalbristen på nåt sätt men det går ju inte utan massiv pengainförsel i yrket.

Haha, dina chefer låter jävla dumma i huvet.

Kommer absolut vara pettson och findus-mysigt! Pettsons kök med pärlspont (grönt) var största inspirationen att sätta upp pärlspont (vitt) hemma hos oss det gick från helt ok till jättemysigt, varken svårt eller dyrt att göra!

Angående människorovet: skriver inte ut för mkt detaljer, men en bil med boendes från ett boende var utanför macken, en bil stannade bakom den, ut kliver en kille å försöker ta sig in i bilen med de boendes (samtliga förutom en är inne på mitt jobb) och försöker öppna dörren, får inte upp den och drar iväg. Personalen på boendet misstänkte försök till människorov, jag såg ingenting (ingen annan heller varesig såg eller märkte nåt) fick glo på övervakningsfilmen, mer än så vet jag inte :-/

Läskigt med försöker med människorovet. Blandades snuten in?

Jag ska ha långledigt nu. Jobbat en del senaste tiden. Rätt tråkigt, som det brukar vara på jobb. Var med brukaren på nåt stort galej på Berns (nån sorts minnesfond för Börje Salming skulle kicka igång, den ska ju inte gå till Börje - han är död och behöver inte pengar där han är numera - utan gå till att motverka ALS, tror jag). Fick höra innan att jag och kollegan inte skulle få mat där på plats, för måltiden kostar 2000 kr/st, men vi kanske kunde poppa iväg och äta på McDonalds eller nåt sånt. Jag fnittrade till över det - hög herrskap-och-tjänstefolk-känsla.
Det skulle bli värre. Vi fick inte sitta med brukaren vid borden med alla andra högdjur. Vi fick sitta i ett angränsande rum där det var beckmörkt. Jag och kollegan pratade lite, jag tecknade och skrev, kollegan kollade på telefonen, jag kollade på telefonen. Nere vid garderoben satt garderobstjejerna och spelade kort. De hade varit med förr. "Vi borde också ha tagit med oss kortlek", sa kollegan. Vi skulle inte synas. Detta var inte för oss lodisar som tjänar runt 150 kr/tim. När jag skulle gå ut tänkte jag säga adjö, men får bara höra "Du kan gå ut där!" och så pekades det på en dörr. Aldrig nog känt mig mera som en livegen piga. Gick ut i natten. Det där med gå ut under tiden var svårt också, så inte ätit på runt 7 timmar. Jag åt en högst medioker burgare på Max (aldrig nånsin ätit på McDonalds i hela mitt liv) och tog sen bussen hem.

Innan jobbet igår gick jag på mässa på Konstfack. Där såldes lite zines. De hade lagt upp allt som fanns till salu på ett långt bord, med små lappar bredvid varje alster som förkunnade vad det hette, vem som gjort det, hur mycket det kostade och var man skulle swisha. Den som gjort zinet (eller vad det var) satt alltså inte vid bordet. Kändes väl både skönt och tråkigt. Köpte Rapport-zinet av Cecilia Vårhed. Lite för kort, men snyggt och bra som brukligt med Vårhed.

Fattigt skryt är verkligen ett måste. Har svårt att tänka mig att den kommer vara ens lite dålig. Och väldigt kul med Galago-boken. Jag funderade ett tag på att donera till Kickstarter-kampanjen, men var så fattig då. Men kommer bli kul att läsa, dels just för bilden av Stockholm under sent 60-tal/70- och 80-tal, men dels också för att det verkligen är en del av serie-Sverige som det inte finns så mycket böcker och skrivet om. Tror den kommer bli en viktig hörnsten i svensk seriehistoria. Trist att jag missade släppfesten som var typ förra veckan eller den här veckan.

Pushwagner känner jag mest till från just gamla Galago. Var några några bilder publicerade där i 80-tals-Galago. Men då var det mer enskilda bilder/konstverk och inte som en berättelse. Så spännande att få läsa hur han arbetar med ett mer eller mindre tydligt narrativ.

Känner samma med Ulla Donner. Var inte alls särskilt imponerad av Skiten och fruktar väl att det kommer bli samma visa med Den naturliga komedin. Snyggt, men kanske inte så där jättebra. Men kommer definitivt läsa den. Finns många bra serietecknare från Finland, som Roope Eronen, Jarno Latva-Nikkola,  Sami Aho, Amanda Vähämäki och Emmi Valve (som Lystring ska ge ut bok med tydligen och den ser jag väldigt mycket framemot).

Strippserien, som brukar gå i dags/kvällspressen, känns väl som peakade för cirka 50-60 år sen, om inte tidigare. Men jag är väl inte direkt målgruppen heller. Kan nog svårligen räkna upp ens 5 strippserier som jag tycker är bra på riktigt. Men ja, serier är typ alltid lite kul i sig.

Nu en uppdatering från första maj: Jag började dagen med att vinka av de jag bor med som firade i Sundsvall, sen duschade jag och tog Zundapposaurien, der deutsche kriegsmachine till stan och kollade på V:s torgmöte, var väl 100-120 personer i sol växlat med snålblåst. Talen var helt ok, men min arbetskamrat skulle prata å det var ju det mest spännande. Han pratade om en fröbank vi ska ha på macken, så jag ska tydligen bli en slags amatör-florist nu? Kom till Lunde för att hämta frön y'all.

Sossarna bjöd på korv som var rätt ok men vår på macken är godare, vi har Lindvalls å det spöar Sibylla varje dag i veckan tycker jag. Sen efteråt skulle jag å min kompis prova att den åkte på min moped med skateboard (dvs "åkte släp" eller vad man ska säga) det var kul i några minuter tills jag la i fel växel och fick stopp i uppförsbacke. Dum som jag är så tänkte jag kicka igång å fortsätta. Detta hade varit no problemos i vanliga fall men nu hade jag, dagen till ära, tajta jeans och inte mina vanliga lösa byxor, så jag råkar på något sätt lägga i en växel (man växlar ju med foten för den som inte vet) och så drar mopedfan iväg när jag knappt sitter på den, givetvis ramlar den och jag och samtliga blinkers slås sönder och jag får armen indragen under bakhjulet och åker med och fastnar, hade jag haft t-shirt eller tunn tröja hade armen slitits av eller iallafall brutits, nu fick jag nöja mig med skrubbsår. Så Stone Island Denim jacket är från å med 1 maj 2023 min turjacka. Passar bra att den har två gigantiska innerfickor och fyra fickor till så jag har gott om utrymme att ha saker i. Fan vad tur man kan ha. Iallafall, vi hängde lite vid sjön och sen moppade jag till jobbet, tvättade rent såret så gott jag kunde å hällde sprit över det, svor och plåstrade om mig, jobbade, moppade hem. 1 maj 2023 får 4 av 5 ändå. Minus att mopeden rasade.

Igår fick jag göra felsökningar, kunde konstatera att tomgångsskruven fått sig en törn så nu dör den vid tomgång och det är lätt att fixa. Handbromsen är seg för att vajjern åkt upp och det måste man trixa med, men det är inte akut att åtgärda eftersom jag sällan använder handbroms (fotbromsen är lättare att använda + mycket mer pålitlig, tvärnitar jag med handbroms flyger jag ju av...) inga repor, inga motorskador, förgasaren har klarat sig i övrigt, jag monterade av blinkerserna och dess hållare, och märkte att jag fick en mer slank och smidig moped så egentligen är allt rätt okej trots allt. Kunde blivit värre åverkan.

Idag moppade jag ner i full karriär på stan, köpte lite skit på apoteket och sen bastade jag mellan 14-16.30 ungefär. Perfekt, och knappt nån i bastun. Folk är ju på jobbet den tiden. En man som jobbar som fritidsledare på en skola här i stan slutade 14 och njöt av att få basta och simma lite. Sedan anslöt en av stammisarna i bastun och vi tre hängde tills en efter en behövde bege sig. Då moppade jag till Folkets Hus i frånö, en otroligt vacker plats och viktig för svensk arbetarrörelse, lite i skymundan från Lunde folkets hus (de hänger ihop liksom) och hade möte med föreningen där, ekonomin är kass som vanligt men trots det är alla glada och det blir nog en del kul som händer framöver. Vi har loppis en gång i månaden så jag rekommenderar ett besök om man gillar att botanisera, det är verkligen allt mellan himmel o jord och en del riktigt udda saker. Från å med i sommar ska en gubbe som har thaimat-på-hjul (som brukar stå en dag i veckan vid mekonomen) börja hänga utanför folkets hus, så då kan man köpa thaimat. Jag tänkte donera några ex av min bok som kan säljas å pengarna gå till Folkets hus.

Sen moppade jag hem, diskade och nu sitter jag o lyssnar på Hank Williams o väntar på att en film ska bli klar.
Fick låna "Möbelhandlarens dotter" av en av mina stammisar från macken, och vi har blivit bekanta, bytt kontaktuppgifter med varandra och ska väl ses å gagga ihop. Tur att en mack är en plats man får nya vänner på!

Nej, det gick så fort så jag hann inte tänka alls. Fick gå på reptilhjärnan typ. Rätt grymt ändå att du kunnat vara så klartänkt i sådana situationer.
Din 1 maj lät ändå ganska trevlig trots allt. Var ni många? Fick du nån uppfattning?