Sv: Filmer

Hahaha!

Sv: Filmer

Hehe, jo precis det var han! Väldigt rolig anekdot. Därför man gillar det här forumet, eftersom man kan få ta del av sådär krona historier.

Arbete är livets krydda

Sv: Filmer

Här såg jag och michelinmannen på inrådan av en vän häromdan:
http://www.svtplay.se/video/12140206/ki … -avsnitt-1

Så jävla STÖRD historia, jag satt första stunden och bara tänkte att det här var ju en knasig mockumentär i slutet blir väl journalisten mördad.. men så är visst allt på riktigt. Det  handlar om en "sport" som går ut på att kittla killar och så fort journalisten försöker närma sig så blir det "go to hell faggot bitch" typ. Men dom ska ha reda på vad det  här handlar om. Varför är det en sport att kittla killar och filma det? Alla sitter i adidas-tröjor och ser ju ut som de bara plockats från omklädningsrummet inför en MMA-match eller nåt. Ja, ni fattar. Det visar sig vara en bisarrre historia än man kunnat föreställa sig. Gång på gång "VA?" "Men GUD!" och så vidare. Se den, spännande och sjuk som fan.

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Sv: Filmer

Såg candyman nyss, med en huvudperson som var en redig gillian anderson look-alike och ska se bad dreams om en ensam överlevande efter någon kults massjälvmord. Snyggt omslag har den så tror den kan bli go. Idag kan man se på film mitt på dan för det är inte så soligt, skönt!  In dreams är me på gång, minns att min farsa såg den när jag var liten, men då var jag nog en fem år så minns inte mycket. Har tänkt på vissa scener, så googlade upp den med beskrivning av vad jag mindes och hittade den! Säkert dålig men kul att se hur man mindes saker, vad som skiljer sig. Är som vanligt inne på 80-90 tals lökig skräck. Hit me with lite tips om nån har. Och JA, kolla på kittlad, den är helt sinnessjuk. Skönt ofta med dokumentärer för ens höga nöjes skull, man fnittrar och förundras, utan att lära sig ett piss.

230 Senaste redigerad av B-pappa (2017-02-26 20:43:49)

Sv: Filmer

Ja, borde väl se Kittlad jag, men siktar på rent VHS-bord nu först. Låter ju kul. Ok, lägger ett tips på Lord of illusions (från 1995 kanske), också Clive Barker-relaterat, så som Candyman. Såg faktiskt om Candyman förra året och sålde den sen. Tycker den är ok men inget jag måste ha i samlingen. Bra musik av Philip Glass. In dreams minns jag att morsan lånade åt mig från biblioteket när jag var liten men jag såg den aldrig. Borde jag ju ha gjort. Har jag tipsat om 90-talsfilmen Highway med Reese Witherspoon? Tror detta är en film som Michelinmannen och Tommy kan se och ha en rätt kul stund. Det är en sån film som bara ska slås på spontant och sen är det igång.

Håller på med storinventering här hemma, dvs går genom alla filmer och detaljgranskar skick på fodral, skiva / kassett och insert. Skriver ner vilka jag se om och vilka jag eventuellt ska sälja. Mycket njutningsfullt arbete för ett kutryggat mähä med begränsat socialt liv. Fint att lägga in filmerna under min nya LED-lampa och minnas "hmm justja den här köpte jag 2006 då när det här och det här hände och sen såg jag den under den helgen och tyckte si och så". Kul att begrunda vilka omslag som är snygga och inte, om ens åsikter och seende har förändrats. Men ja jag kom iallafall och tänka på en dokumentärfilm idag när jag gjorde detta, nämligen Capturing the Friedmans, jösses... Den vill jag rekkomendera.

Sv: Filmer

Håller med ang candyman, rätt bra men inte bäst. Kollade upp highway, menade du freeway som den billiga lidl-läsken? Same same. Verkar bra säkert, hoppas det inte är för mycket lolita/femme fatale bara men det är svårt att undvika när man annars är en sucker för 80s-90s osv. Ska hur som helst se den, tror den är en pärla. Tack för tipset!

Snackade med en vän, en gång när jag var mer idealistiskt lagd o gick i gymnasiet och höka på bibblan med mina vänner som ett äkta misfit, om the walking dead serien (tecknade) som ju fanns där i nån volym. Blev rekommenderad så läste den men tyckte att den var så oskön, hur kunde det vara så att bara rövar överlevde apokalypsen? Behöver inte återge hela samtalet men iaf så består väl usa (och resten av världen) mest av osköningar som älskar könsroller och tycker att snutar ska ha någon slags boss-position även när det inte finns något polisväsende längre. Vet ej vad jag babblar om men hur som så är det ju lite knasigt kanske att vilja ha bara raktigenom goa personer i kultur man tar in, då blir det ju nån kramig barnfilm av allt också vilket kanske inte heller behöver va dåligt. Sen är det ju skillnad på att visa upp ett beteende för att problematisera, för att va farlig eller för att man håller med. Och säkert tusen andra anledningar för den delen.

Capturing the Friedmans är riktigt bra, kalla-kårar-rysig. En anledning till att hata kärnfamiljen, allt skit och fuffens som händer där. Det vidrot till man uppfostrade ju verkligen kvinnohatare av rang, oavsett vad han gjorde eller ej. Den påminner i sin tur om the wolfpack, också en redig poppisdokumentär men så eja ju osså ett barn av min tid.

232 Senaste redigerad av B-pappa (2017-03-01 22:02:53)

Sv: Filmer

Ja, Candyman känns ju som bäst när hon drar ut till the hood och kollar läget, där finns den där närvaron av det som jag tycker att filmen gör bäst; lattjar med urban legend-temat. Många snygga färger på husen och inuti husen, i rummen. Får mig att tänka på de tunnlar eller källarvalv jag brukar smyga runt i här i krokarna, i byarna, finns en del fascinerande nästan grottartade rum i de gamla hyreslängorna, tjockt med damm och smuts och skräp. Brungråttgulvitt och det luktar strävt och grusigt och med en touch av något ruttet, ibland djur och ibland mejeriprodukter eller grönsaker. Igenbommade rum som öppnas och insekterna har inte ens vett att bli rädda.

Jamen precis, tack, Freeway heter den ju. Hade en filmvetenskaplärare (RIP) som visade denna för oss och mer eller mindre enbart ville prata feministisk filmteori och således hi-jackade kurserna. Det var en fin person som hade massa saker att säga och var inte ett dugg rädd för nånting.

Jag ska ta mej och låna The wolfpack, missade den när Svenskarnas tele-visions-parti visade den.

Jag tror en del av min försiktighet gentemot TV-serier eller ja lite sån där amerikansk drama-spänning i miniformat beror på det här med konflikter, som för mig föddes därikring Lost. Orkade första avsnittet men det var så mycket bråk och trassel internt så nej tack för mig. Det blir lite som en dubbel-slå-sig-i-pannan-och-stöna-vad-fan-var-det-jag-sa, jobbigt jobbigt, dvs ja precis som du säger, "vilka jävvlar är det som överlever och styr och ställer?" ja vad fan var det jag anade, ännu en dryg slipsnisse med våldstendenser och en kallhamrad snutvröv" osv. Det är lite det jag förknippar med Marvel comics och alla snabbpratande videobloggare och COPS och allting, att det är den där typen av hetsare med som stressar upp mig och det är inte njutningsbart, vilket ju inte allt ska vara men det är ett kiv och liv stup i ett. Zombiefilmen drunkande i detta eller ja den drunknade i många andra klyschor också. "Människans djuriska sida!!!!" "Är vi människor ONDA!?!?!?" "Guh vad jobbiga dudesen med muskler är men sen räddar de dagen ändå, javafan sådan är naturens gång" och "Vem utsåg dig till ledare?" och "Ja han är ett riktigt asshole men hallå i avsnitt 3 får vi se en annan sida av honom, kom tillbaka allt är förlåtet!".

Jag är en rädd människa överlag, det är så inrotat att jag tänker att ingen ser det men det gör nog alla. Det blev så. Ens person, formningen. Jag har försökt så gott jag kan att säga ifrån och säga emot men allt är som en dag som upprepas om och om igen, vad man än gör så försvinner allt och går tillbaka till ursprungspositionerna och tankarna känns styrda, lösningen kanske är trötthet och börja om igen. Det blir mycket att tänka på, schizofrenin i att tvingas vara olika personer i olika sammanhang och ens värderingar blir till en smulig knäckemacka som frasas och pulvriseras ut som pulver i ett vattenglas och kroppen blir en slagpåse för synintrycken.

Ja, skriver ner Wolfpack nu i min lista "låna på biblan".

Sv: Filmer

Jag kan annars skicka wolfpack till dig på mail, b-pappa, om du inte redan fixat på bibblan.

Candyman är ett häftigt namn, fattar inte riktigt kopplingen. För att something med honung? autotrof berättade för mig att sugar daddy kommer ifrån att en sockerbaron hade en fru som var så ung att hon kunde varit hans dotter, hon kallade honom sugar daddy. vet ej varför jag fick såna associationer. Fick också associationer till hedwig and the angry inch näe hedwigs pojkvän i ddr som låg och solade naken täckt av amerikanskt godis. Roligt med hennes man (återigen candyman, snabba klipp här) som haffat med sin student (finns nog inga bra män som haffat med en yngre student, trippel maktposition, oftast tror jag såna njuter av sånt) som sen när dom bor tillsammans och målar hela lägenheten rosa pratar med henne som man pratar med en bebis. Viktig grej för att måla upp hans karaktär liksom, som ett vidro, latent pedofili att tända på sånt.
Ja, det påminner en om urban exploration helt klart. Vill höra mer om dina äventyr i källarvalv där inte ens silverfiskarna kan höra en skrika, men för att inte kapa tråden för mycket kan jag fråga på mejl.

Såg freeway med tommy nyss. Shit vad bra, tyckte vi båda då. En av dom bästa filmerna jag sett på länge (även om den nog ligger där och sunkar nån stans på gränsen till "rape and revenge"-genre högen). Blev glad att se  tara subkoff i birollen som huvudpersonens kompis, hon är med i en av mina favoriter all over me som den huvudpersonens bästa vän och hemliga crush. Bra castat, fett slut, goa miljöer, tunga ämnen på ett lättsamt sätt. Blir inte samma vältrande i amerikanskt trasproletariat som typ gummo, det känns som en film som behandlar karaktärerna värdigare.
Låter som en fantastisk lärare som ville prata feministisk teori på filmvetenskapen. Drömmer om att kunna läsa filmteori nån gång i lajf, verkar så kul!

HAHA alla dom citaten, äkta. Precis sånt som är så jävla tröttsamt och får en att vilja gömma huvet i kudden på grund av att man skäms. I the cube visar det sig att snuten (som alla först är så glada över är med) är en galen familjemisshandlare, våldsman i allmänhet, den värsta av dom alla. Serien poliser som jag tror gick på tv 4 visar ju också snutar som dåliga personer.

Att möta och prata med människor i verkligheten utanför såna jäla kapitalistreklamsidor som facebook och instagram (som jag ju självklart använder varje da ha ente sagt nåt annat enna), försöka undvika eller i alla fall tillsammans problematisera det vi ser, skapa andrum i en pissvärld som får en att känna sig som en lort - det är nog viktigt. Eller det gör åtminstone lite skillnad för en själv och sina vänner vill jag tro. Jag var sk. "skitjobbig" på gymnasiet, vissa lärare bråkade jag så mycket med att jag inte kunde gå på lektionerna längre (ömsesidigt beslut) utan fick göra uppgifter hemifrån. Min huvudlärare, som jag hatade, sa att när jag blir äldre kommer jag inte ta precis alla konflikter precis hela tiden längre. Jag tror tyvärr att det blivit lite så, jag har inte energi nog att reagera på allt dåligt för det är ju så otroligt mycket! Men det betyder ju inte heller att man är en påhejare på något dåligt. Man är inte mer än människa. Eller åh nu snackar jag bara massa skit sådär halvt om kvällskvisten. Men om man säger nåt fel nån gång, är inkonsekvent. Skitsamma. Man kanske håller en skitfet fanzineworkshop istället, så är allt förlåtet gånger tusen.

234 Senaste redigerad av B-pappa (2017-03-08 22:42:21)

Sv: Filmer

Snällt! Tack. Men det går bra för mig att låna den här. Har runt 200+ fysiska filmer köade i nuläget hemma så kommer nog ta lite tid innan jag kommer till läget där jag kan se film jag vill se igen, hehe, går mest genom kuriosa nu, allmänbildande dussinfilm. Schoo, minns hur förvirrande titeln Candyman var när den kom, ungarna på skolgården bubblade om det och jag tyckte det lät knasigt. Ej sett Hedwig men sett Shortbus. Snabbt klipp här till China Blue / Crimes of passion, när hon så att säga vänder på steken och hårdknullar snuten med hans egen batong. Fade to black.

Kul med Freeway! Ska se om snart jag också. Freeway 2: Confessions of a trickbaby härnäst då att se? Mycket märklig uppföljare. Helt enkelt. Läraren jag hade drog kvickt på I spit on your grave (gamla) och ja såna saker. ´"Vad tyckte ni om kastreringsscenen, killar!?" osv. På sina föreläsningsturnéer hon hade vevades det hårdporr inför fullsatta salar, många (män) gick ut och protesterade, men hon vägrade ge sig och höll fast vid att vi måste se för att förstå och det går inte bara att prata om saker. Se det vidriga som finns, se ringarna på vattnet, se kvinnohatarkulturen. Önskar jag hade kunnat gå filmvetenskap igen eller läsa typ C, för på den tiden fattade jag noll av skrivande och vad som förväntades av en, så jag lyckades inte skriva bra texter och det var mer gymnasiestil på texterna och analyserna. Höll på med en skitkrånglig och jobbig film då som tog all energi och tid. Fast mest var jag bara "inte helt redo", med allt det kan tänkas innebära. menar dock inte alls att jag tror att det skulle gå bättre idag, mår dåligt bara jag tänker på akademien, det är tätt sammankopplat med missbruksnerven jag har, hihi.

Hoppas du kan realisera den drömmen, Michelinmannen, gå filmteori, torde väl inte vara omöjligt?

Just det ja, Cube är ju listig så, hur den vrider lite på det där, förväntan och karaktärskategorisering.

Är du på "bråkhumör" nu, Michelinmannen? (läser jag "mellan raderna"). Vad tänker du på, vill du gruffa lite påmä? Jo, det är väl mänskligt att vara inkonsekvent och sådär va, dilla lide i nattluvan ibland och färgas av humör och lägen och dagsform.

Sv: Filmer

Åh shortbus var viktig för mig en period i mitt liv, då man liksom förstod att det var möjligt att ta kontroll över sin egen sexualitet och allt det där. Tycker fortfarande den är fin. Kände mest för den prostituerade tjejen som hatade att knulla och mest ville bada fotbad med massa katter. Rekommenderar hedwig, älskar musikaler och tycker den är underbar. China blue och crimes of passion, är det samma film med 2 olika namn?

Åh uppföljaren vill man ju se. Avslöja inget!! Har nog aldrig sett en bra uppföljare faktiskt, vad jag kan komma på. På tal om det, nån som sett den nya trainspotting o är den bra?
Hon låter härlig, din lärare. Men jag vet inte riktigt... Jag är ju en aktiv porrhatare av rang, men har ju sett otroligt mycket mer dokumentärer om varför porr är dåligt (vill bara se dokumentärer där jag känner att jag håller med om allt, orkar inte uppröra mig för mycket liksom eller bli sur eller så) än riktig porr som jag har sett väldigt lite av. Så det är väl rätt att se för att förstå, men det är ju så jävla jobbigt och urholkande att behöva se våldtäkt på film för att diskutera det sen.
Det är svårt det där, när är man redo för något? Man lär sig väl säkert massa saker i efterhand även om man inte känner att man varit så mottaglig när man väl gjorde den där grejen vad det nu kan vara. Tror akademien är förknippat med nåt dåligt för dom flesta, en känsla av att känna sig äcklig, smutsig och fel bland alla duktiga männskor, eller något annat. Men det verkar bättre med den där nerven nu i alla fall? Jag hoppas då det, du förtjänar bara allt fint och bra.

Ne, det är nog inte omöjligt med filmteori. Men nu har jag bundit upp mig på att plugga tre år, får magknip av di dära skulderna alltså.

Hmm dig vill jag då inte bråka på. Men jag tror jag har lite minus på bråkkontot. Har blivit snäll på äldre dar. Skoja. Nä men jag är mest orolig för att jag ska bli som mina lärare tyckte, mindre bråkig när jag "växt upp". Fan för sånt. Bråk behövs också.

236 Senaste redigerad av B-pappa (2017-03-09 00:19:17)

Sv: Filmer

Ja samma för mig med Shortbus. Faktiskt, den liknade inget annat jag sett då, fick tipset från Dr Ma-Buse Forsberg som sa att den var underbar och delvis jobbig. Jag kände nog mest för killen som onanerar och sprutar sig själv i munnen och vill dö. Eller var det två olika personer? Ja där ser jag, minnet sviker, dags att se om. Slutscenen är fantastisk, när de alla sluter samman och sjunger. Skao se Hedwig. Ja China blue / Crimes of passion är samma film men jag vetikatten vad det är för skillnad exakt, men jag vet att den jag har sett är den svenska utgåvan från Studio S och den är väl nåsorts fullängdsversion så kan rekka den, ska se om den så fort jag kan, älskar den. Om jag vet rätt så är också larsesq ett fan men det är inget jag kan svära ed på eller jo det kan jag nog. Ej sett nya Trainspotting.

Ja så är det ju, kanske läraren mest ville åt den där effekten, eller ja just det det pratade ju hon om, att männen blev obekväma när inte de själva kunde styra över när de skulle titta på porrfilm och inte, haha fan hon var ju genial. Hon tog kontrollen över rummet och förvandlade alla därinne till små skamsna pojkar som kände sig gravt sjuka och depraverade. Men mot oss smågossar var hon "mildare". Vi blev lite kompisar så hon började kopiera upp olika artiklar åt mig, om undergroundfilm i Japan och sånt. Men hon gillade att utmana och dra saker till sin spets och det funkade ju, saker kom fram i ljuset och pratades om. Fick reda på förra våren att hon oväntat och hastigt gått bort, tråkigt.

Ja mmm så är det väl, ja det är ju helt otroligt hur det målas upp i ens inre, det där med gränserna, akademi och så. Allt har ju på sina sätt varit otroligt givande, olika skolor och händelser även om allt har då känts oväntat och osynkat men just nu it all makes perfect sense. Ja tack jag mår finemang, aldrig mått såhär bra tror jag och hele faderullan men har gått och tänkt på öl hela dagen idag. Har smsat lite med Banditen idag och skrattat åt våra samhällsfientliga liv, inte för den höga graden av samhällsfientlighet utan för hur man framstår i andras ögon, knepiga och krångliga och nojjiga. Under många år undvek jag i den mån jag kunde att gå ut på stan eftersom jag blev så otroligt provocerad av all reklam och all kommers men främst av alla MÄNNISKOR som tycktes njuta av att befinna sig i detta helvetesliv. Så jag gick svåra rundor utomhus för att undvika reklamen. Handla mat? Slutrappat, grabben. På tal om att inte orka. Det var tio år sedan, femton år sedan. Vi konstaterade att nu har vi fått så mycket träning att vi blivit "normala" och "funktionella" och kan röra oss hyfsat fritt bland de övriga humanoiderna, vuxit in i våra skor, så att säga. Jag skrattar åt mitt liv för att jag är glad idag, nu darrar inte mina händer som om jag håller i en borrmaskin minuten innan jag vet att jag ska ta ut en pilsner ur kylen och öppna och dricka den. Men jag är lite "skakig" av mig ibland överlag så brukar skämmas när jag ska pyssla med precisionsgrejjer och folk kan se hur ostadiga händer jag har stundtals, att de ska tro saker om mig. Eller så är jag bara nervös och darrig ibland, jag vet inte. Men det är nåt som finns i en, kanske ett psykologiskt eller genetiskt arv eller om det är något som alla brottas med, jag vet inte. Gå i samtalsterapi, var det nån sjukvårdare som sa till mig en gång men icke denna B-pappa, han ska klara allt själv och gå sin egen gruff-väg och envisast och fjantigast klarar sig bäst, jodå jajamen mmhmm och där ligger väl min akilleshäl, högmodet och tunnelseendet. Tack, jag önskar dig allt detsamma, allt fint och bra.

Men kanske en liten liten till skuld kan vara på sin plats och läsa lite lite film eller bedriva egna studier på kvällstid eller sommartid och bli professor i smyg och som sjuk twist så får akademien aldrig veta att det finns ett filmgeni som ingen känner till - Michelimannen.

Ok inget bråk. Oj nu är det sovdags. Kvällens film var In the heat of the night (1967), Oscarsvinnare och klassiker om unkna rasister i en småstad och en svårlöst mord men nej jag fann den stel, fantasilös och törr. Hade inte åldrats väl. Viktig komponent i filmhistorien, jajamen och bra att den finns och allting, men med dagens brillor på var den ordinär. Fanns dock en pangscen när sheriffen drack sprit i sitt tomma hem och de pratade om ensamhet, då öppnades bråddjupet jag trodde skulle genomsyra hela filmen men stängdes sen igen ack för fort. Men ja bra kvällsfilm men den får ingen plats i min klassiker-kanon då den kändes för styltig i sin form, klumpig.

Men ja framtiden får helt enkelt utvisa hur det blir med bråkigheten. Det blir bra, hur det än blir, så länge en mår bra och kan vara snäll mot sig själv. Hejsan!

237 Senaste redigerad av Michelinmannen (2017-03-09 22:18:00)

Sv: Filmer

Det är samma person, ja! Åh jag älskar honom, min favoritkaraktär. Kan relatera till det att man haft det skit och blivit behandlad som skräp av alla i ens omgivning, när man sen blir inkastad i en tillvaro av snällhet är det för mycket. Man kan inte hantera det, allt fint och snällt hör man ju och så men det kommer inte under huden på en, för där är man fortfarande ledsen. Grinade lite första gången jag såg den måste jag ändå erkänna.
Ska se crimes of passion, har laddat den nu så ska ha eine kleine filmkväll snart.

"männen blev obekväma när inte de själva kunde styra över när de skulle titta på porrfilm och inte" var jättevettigt. Många vill väl inte heller liksom bli konfronterade med att dom är vidron, eller att deras vidriga beteende ska synas utanför runkandet framför våldsporr på datorn eller i deras tvåsamma hetrorelation. Ledsamt att hon dog, såklart. Hon verkar ha varit fin. Alla ska vi ju den vägen vandra.

Ibland känns det som man är stämplad, om man har haft det jävligt. Även om man kommit ifrån ett så ser alla på en att man är ett psykfall, att man äter massa psykmedicin, att man är ett samhällets bottenskrap, att man blivit slagen och spottad på och att det är okay för andra att göra detsamma. Jag tror inte att det syns egentligen men det känns verkligen som att alla ser och att man liksom går runt och låtsas så hårt att man hör hemma bland alla vanliga fina människor men ojdå man var ju egentligen en inkräktare. Blablabla. Är rädd att det ska skina igenom. men sen också va faan då om det gör det? För det gör det ju ibland såklart. Om det inte passar kan ju folk ändå dra åt helvete, vad är det för människor man ska ha omkring sig om dom dömmer en för sånt? Om man råkar vara lite darrhänt, eller vad det kan vara. Man själv håller ju inte på och hittar fel och dömmer andra personer, varför skulle dom vara så mot en? Då är dom ju rövar. Samtalsterapi har varit otroligt viktigt för mig, även mediciner. Det är olika för alla men slår verkligen ett slag för de båda. Om inte är det ett sätt att ta sig själv och sin situation på allvar, att inte skämmas lika mycket. Jag vet inte om det här funkar som något slags pepp eller så, det var mest tanken. Du vet ju såklart bäst vad du behöver, mest om din situation. Men ibland är det skönt att bli lite omhändertagen, tillåta sig att bli det av någon annan för att den personen får lön för att lyssna på en, om man alltid fått rå om sig själv och aldrig haft någon som tagit hand om en.

Jaa, jag är så jävla trött hela tiden. Svårt att komma iväg till skolan eller typ att hålla sig från att somna mitt på dagen. Så kvällsstudier går helt bort! Har så mycket jobb kring allt också, skönt och lyxigt att få pengar såklart, men många procent sysselsättning blir det enna. Men du har rätt, unna sig lite till skuld och bli en hemlig liten egen filmprofessorperson för sitt eget höga nöjes skull.

Skulle ev se century of the self-dokumentärserien (har bara sett första för ett år sen ca men vill se allt) idag men det blev inte av. Jag och tompa börja kolla på the cell igår pga kollade upp tara subkoff på imdb, jo tro kissen de att hon hade biroll i den också. Den är ju inte så bra egentligen. Har sett den för många gånger i proportion till hur bra den är (detta är tredje gången, det är egentligen en film man kanske ser en gång o ba "ok"

Sv: Filmer

jag tänkte titta på anpasslingen ikväll när alla andra sover

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Sv: Filmer

jag ska nog se Bertoluccis Fascisten (Il conformista) på dvd i helgen. Ej sett förr. Vill du ha sen, Tommy? (om jag väljer att skicka den vidare, beror på hur bra jag tycker att den är)

Sv: Filmer

Väldigt göra - det är ju samma film! Jag tar väldigt gärna emot den om du vill dela med dig :-))

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

241 Senaste redigerad av B-pappa (2017-03-13 10:47:52)

Sv: Filmer

Haha justja såklart, var nog därför jag anade eller tänkte / kom på detta. Ok, hörs ang detta. Kan också tyvärr meddela att den svenska original-affischen på Salo / Sodoms 120 dagar ej tillföll oss beundrare & cinefiler på Dödsverket. Bättre lycka nästa gång, Dr Brain Jr.

Sant det, med snällhetsmiljön. Jag kan bara sitta och lyssna och tänka på dina omtänksamma och kloka ord, Michelinmannen. Verkligen tacksam för detta och det känns bra att höra. Är så fint att höra dina ord, text. Kämpa!! Nu gick luften ur mig, på ett bra sätt. Ett skönt sätt. Nu vill jag inte ta mer plats. Nu vill jag njuta och verka. Blir så glad att känna av den motsträviga sidan, som att komma hem och vräka på lite färsk kassettnoise från GBG och underbara STRUL - LENNART OCH ASEN LPn (också från GBG), skönt att det finns punkare. Eller hur jag nu menar. Frizonerna i livet. Nu går solen ner över bruket här och jag har chips i skafferiet och ledig helg. Ha det gott, hejsan!

Sv: Filmer

Vad hände med de sju dödssynderna-filmerna? Själv såg jag Där regnbågen slutar igår. Den sjätte i serien. "Svensk rockmusikal från 1999" säger väl det mesta. Det var inte de roligaste två timmarna i mitt liv. Fick spola under de många sångnumren. Platta karaktärer och märkliga stämningar. Det ska utspela sig i en mardröm och detta skall senare blandas med betonghård realism hos folk som slagits ut av systemet och bor på en husvagnscamping. Där bor givetvis en förre detta överklassdonna med sina tre barn. Just den rätt usla socialrealismen drog ner filmen. Hobert fixade inte den biffen, utan det fick ju också formen av en dröm eller saga. Kanske var det medvetet och min bubbelgumkletiga hjärna fattar inte vad han vill säga? Mot slutet ska det dras slutsatser kring storskaligt skapande, troligtvis en kommentar till Hoberts storslagna filmserie. Men det ebbar ut i lite trött förakt mot kritiker och manlig självömkan. Men Rolf Lassgård är ju bra som en rakt igenom ond och gemen typ.

Sv: Filmer

alltså just musikalen fick vi ju stänga av... den var faktiskt helt omöjlig att se. Sen var jag unfit for sista filmen i serien, festen, så somnade ju för andra gången jag kollade på den. Även fast min favvo shanti spelar en liten roll. Måste fixa di dära sömnproblemen snart. Tommy gillar ju den iaf. Vi borde se igenom nån filmserie, ha filmcirkel på forumet ellet nåt? skulle va kul. Men jag gillar fortfarande händerna absolut bäst. Intressant att allt egentligen börjar med Catti, men att hon får ta ett kliv bak för att den mycket mer ointressanta karaktären mikael ska glänsa, för han tycker la att han är en stjärna. Hon är den mest relaterbara hur som helst. Vill se en film om hennes hippieuppväxt.

Sv: Filmer

Jaa, jag gillar Festen. Hela den här totala hybrisen kring sig själv. Han fyller femtio, visst, men han beter sig ju som om det är slutet på världen. Livet gick ju vidare utan deras relation också SPOILER!!!!! de kunde ha barnen varannan vecka och så vidare. Jag gillar den med Samuel Fröler, och händerna. Händerna hade en så jävla otäck stämning liggandes i bakgrunden. Det kariga landskapen och miljöerna att bo på en ö på hösten. Det har jag aldrig gjort men man vill ju inte det om det är ens i närheten av Händerna.

Sen är ju den med den med Fröler bra, som sagt, dåren som "dör".. Fy fan. Nej, jag gillar nog alla förutom musikalen. Har förstått att Mikaels dotter från tidigare förhållande presenteras i den och man kanske får en del bakgrundsinfo serverat men det går fan inte att ta sig igenom det där ändlösa jävla skräpet av sång och dans och skit.
.... på svenska...

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Sv: Filmer

Musikalen var rätt vidrig ur det perspektivet också. Hur Cattis helt utplånar sig själv och offrar sig för sin man. Hon ligger med Rolf Lassgårds slemmiga karaktär för att rädda Mikaels projekt.

En filmcirkel låter kul. Men vad ska ses och vilka är med på noterna?

Har sett Leila K-dokumentären och enormt sömniga och dåliga seriemördarethrillern Månguden. Sistnämnda måste jag varna för. Den var ohyggligt trist och spekulativ och seg. Det skulle ätas från så många kakor samtidigt: Det skulle vara konstnärligt, nygotiskt och vackert, men också snaskigt övervåld och sen ska det in liten psykologi och nån vinglig kritik av västerländsk kolonialism. 1980-talet när det är som segast och trist. Inte ens Heinz Hopf kunde rädda denna sopa och då är det illa. Leila K-dokumentären var dock helt okej och jag blev intresserad av att veta mer om hennes karriär. Och vad som hände med artisten Dilba, som var rejält på tapeten 1996.

Sv: Filmer

Hupp! Ligger hon med Rolf Lassgård?! Det var som fan.. Är inte Mikaels dotter intagen på psyk i början av filmen också? Minns nån scen mitt i en av alla vedevärdiga sånger som det skymtar förbi att hon står och stirrar inne i ett låst rum? Nåja. Nu blev det mycket snack om den serien. Jag gillar den dock. Alltså jag gillar idén att göra epos som utspelar sig under flera år och man får följa karaktärers utveckling, missöden, lycka och så vidare. Lite som att se en serie fast man kan gå på djupet och för det mesta ha mycket mer resurser än t.ex Rederiet.

Nu senast såg jag och michelinmannen på dokumentären om robert Crumb, den från 94. Skitbra och jävlar vilken udda figur han är. För att inte tala om hans brorsor, där den ena är brutalt suicidal och bor hemma (och som efter filmens inspelning tog livet av sig) och den andra roar sig med att antasta tjejer i affärer m.m och att det triggar honom att fortsätta. Å robban själv verkar ju vara totalt osympatisk, samtidigt som man bara stirrar som på cirkus på freaket och "men.. berätta mer om dig själv. Du är ju helt knäpp i huvudet men du skapar såna bra grejer... jag får det inte att gå ihop" klockrent exempel på att lära sig själva på person och sak:-)

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Sv: Filmer

Justja, Dilba ja. Japp en stabil 3a på Leila K. Månguden var ju väldigt eftertraktad ett tag och sen när den dök upp och folk fick återbekanta sig med sin uppväxts teve-minnen... Köper den om jag hittar den på loppis men då max för en tia. Jag är lätt på filmcirkel, om filmerna finns tillgängliga för mig. Jag har ju fortfarande inte NÅGONSIN laddat ner nå nöjesmedia från nätet förutom NES / SNES-romz där på slutet av 90-talet + lite HL-moddar, men vad gäller film är jag strikt. Givetvis är jag för piratkopiering och allt vad det är, men som filmtok känns det alldeles för farligt att ha tillgång till "allt" (som jag har hört finns "därute på nettet"). Och det har ju funkat bra, jag har endast varit filmlös de senaste 20 åren under ett fåtal veckor eller månader totalt. Om filmerna inte finns för mig så sitter jag gärna och bara lyssnar, annars tar jag fram dom ur arkivet eller glor en fuling på tuben. Streama är nämligen ok enligt min förvirrade logik. Nu jobba kväll men frågan är om jag inte borde se Alien 3 på blu-ray ikväll och då directors cut-versionen, som jag minns som redigt rejälare än theatrical cut. Ni som är kluvna inför Alien 3, ge denna version en chans (även om data-insertade marionett-maskin-aliendockan mot slutet som springer i korridorerna är bortom all räddning och troligtvis ser sämre ut än någonsin nu i 1080p). Jag gillar Alien 3 nästan lika mycket som ettan och tvåan, men då är det ju också så att 3an är lite som en minnesmittpunkt för 90-talet, lite som Jurassic Park. 4an är dock nixpix och även jag som Ridley Scott-fan tycker att öh... Jo Prometheus var rätt misslyckad, även om "abortscenen" var läskig på bio.

Sv: Filmer

Har blivit en hel del film den senaste månaden. Har ju som sagt startat en Filmklubb med några bekanta och nu har den också fått en förgrening till Luleå där det också har startats en filmklubb. Åkte ner på den första träffen där (Zombietema) och det var mycket trevligt.
Här i Kiruna var det "Witchcraft" som vi hade som senaste tema. De filmerna jag tyckte var mest underhållande var Häxan (1922) och Thinner (1996).  Blev väldigt förvånad över hur häftig och rolig häxan var, och eftersom jag ÄLSKAR Stefan Kung var det väldigt kul att få se Thinner, en filmatisering som jag missat.

Sedan har det blivit väldigt mycket dokumentärer. Är inne i en sådan period. Har bland annat sett Guerrilla: The Taking of Patty Hearst, Lo and Behold (Hertzhog), Requiem for the american dream, Pedophile hunter, Den tunna blåa linjen, The Weather Underground, Anarkismens historia (UR-Play), Exit Through the giftshop, och en hel del Nick Broomfield dokumentärer, han kan varamy väldigt dryg men gillar hans filmer. Har också kollat i kapp på de nya Louis Theroux dokumentärerna från 2016. En om alkoholmissbruk, en om hjärnskador och en om Jimmy Saville. Hade tänkt jag skulle börja kolla lite "måste se" dokumentärer som många peppar men som jag missat.

Ikväll blir det första kvällen med Post-apokalyps tema i Filmklubben! Blir nog riktigt roligt, blir att åka på Koperativet och köpa sig en Hjortrongranat eller två innan man bänkar sig.

Arbete är livets krydda

Sv: Filmer

Innan häxtemat hade vi förresten Bigfoot tema! Där kom B-Pappas guide (publicerad i Kissan Päivät #4) till verklig nytta!

Arbete är livets krydda

250 Senaste redigerad av B-pappa (2017-03-25 22:49:43)

Sv: Filmer

Haha, fan vad kul med Bigfoot. Tack själv. Btw, Alkberg hälsar varmt till dig Lappia, snackade lite med honom idag. Sympatisk och genomtänkt, grymt bra musik och diktläsning.

Thinner är en lite ovanlig King ja. Lånade Häxan förut av larsesq med nygjord musik av bland annat öhh Stephen O Malley och den var ju fan otroligt bra, 5 av 5. Ska snart gå och se en stumfilm (glömt vilken) på bio med ny livemusik av hmm Matti Bye, vem är det? Nån som vet? Nickar igenkännande till dokumentär-namedroppingen. Philip Glass i Den tunna blåa linjen, check. Missa inte Lessons of darkness (Lektionen in finsternis) av Herzog, den står ovanför det mesta. Helt enkelt. Rekkar alla som läser detta att se den, hehe, när jag såg den kände jag verkligen att jag fick input för typ resten av livet. Den ska vara under en timme lång och ska gå att tanka. Det är en sjukt mäktig upplevelse som uppmuntrar till att följa sin egen vision eller hur jag ska säga. Att se den är som att se sig själv sitta och se den och man känner hur sekunderna tickar dels i filmen och dels i rummet, att något viktigt händer när man ser den, som att balansera vid en avgrund och fyllas av en främmande kraft. Max rekk, alltså!

EDIT: Precis läst en bok på temat "witchcraft". "Kollar hyllan", jo den heter "Witchcraft and black magic in british cult cinema" var väl ok men inte så djupgående. Men en mysis där, som ni kanske såg, är ju den engelska 60-talsfilmen The witches. Krispig svart-vit, stämning tjock som aska. Annan godbit är ju Night of the eagle, öjöjöj vilken rulle. Nu när jag tänker på det så är jag väl absolut inte omöjlig på att göra fjärrlån på filmer jag har i min samling för den som kan hantera dessa på ett korrekt och klanderfritt sätt (hantering av fodral, skiva osv). Men allt det där fixar ni väl via piratbukten ändå... Men om det är nån som saknar en rulle, plinga till här så ska vi se vad vi kan göra, har i nuläget runt 1200+ väl utvalda filmer (sålt runt 500+ filmer senaste åren och fingallrat samlingen) på olika format. Då får ni alltså topputgåvor som gör filmerna rättvisa, ingen slafsigt låg bitrate eller fel bildformat eller nån ripp, oftast versioner där originalråfilmen-mastern stått som primärkälla eller vad fan det heter.