Upphittat (Sida 1 av 2)

Jag hittade en kanyl bredvid en tom nappflaska i ett garage när jag var typ 13. Det var sjukt olustigt.

Hittade en plånbok med mamma när jag var liten som var dränkt i vattnet och full med monopolpengar.

Men Lars, du hittade ju en massa böcker i en container förra året, och den där telefonsvararkassetten som du spelade upp för mig häromsistens, med den ångerfulla mannen.

På jobbet har de slängt en liten leksakskeyboard bland grejerna som ska till soptippen. Jag har sneglat och suktat efter den i ett par veckor nu. Ljuden på den är precis sådär lo-fi-fula och coola som jag gillar. Den har skum design också, själva tangenterna ligger på en gummimatta, som man alltså rullar ut när man ska spela på den. Grejen är att jag inte vågar fråga om jag får ta den, av rädsla för att de ska tycka jag är en konstig typ som gillar leksaksinstrument (fan vilken braksvenne jag är), och jag vågar inte bara ta den heller, även om den ska slängas, för jag får upp katastrofscenarion i huvudet där jag anklagas för att ha stulit från jobbet, vilket är dubbelt, nej trippelt svinigt, eftersom jag jobbar i någons hem. (Jobbar man på ett stort företag ser jag stöld snarare som en löneförmån.)
Ack, gummikeyboard, du blir aldrig min!

Just på gatan kan jag inte minnas att jag hittat något speciellt sådär. Nå foton och lappar kanske men inget särskilt. Däremot har man ju dumpstrat en hel del främst mat och lite kläder då. Minns i nian innan man var vegan så hade jag dumpstrat femtio godispåsar med Polly som jag fyllde en ryggsäck med och delade ut på en friluftsdag, det var uppskattat.
När den lokala videobutiken stängde så var man ju också och grävde lite i containern som dom hyrt och det var ju helt underbart.

Bra idé Elias242, ska jag göra! Alltid skönt när någon hittar vägar runt braksvennigheten.

Upphittat är ett brett tema. Allt som inte är ren stöld, fast kanske oavsiktlig stöld (hmmm), är ju giltigt. Dumpstring kvalar in av principiella skäl, hur fan kan man kalla det stöld att stjäla sopor?
När jag gick på gymnasiet minns jag att vi häckade utanför ICA i centrala Luleå. Deras lastkaj fanns inuti ett parkeringsgarage. Så när någon bil körde in där kunde vi smita in med den. I containern minns jag att vi bl.a. hittade massor med mandelmassa och choklad, och att vi sen gick hem och rullade mandelmassan till bollar som vi doppade i chokladen. Utsökt.

Angående dumpstring tycker jag det är lite radikal-chic på ett jobbigt sätt. Något som pretentiösa ungar kan kalla en revolutionär handling, att leva som en parasit på konsumtionssamhället istället för att vara produktionshjon och medlöpare. Stämmer väl, men något revolutionärt är det då inte. Däremot är det alltid kul att höra dumpstringshistorier.

Men jag gillar ändå livstilism och sånt där tycker det är rätt roligt som fenomen. Vet att det finns ett freegan kollektiv i Piteå så du har konkurans ifall du skulle ge dig in på den marknaden Hunden!
Nu spårar vi kanske lite från ämnet upphittat men en bekants bekant jobbar på soptippen här i stan och han har ju skördat oändligt med prylar genom åren. Allt det vanliga som man kan misstänka typ tv-spel, videos, dataprylar, möbler inget sådär superroligt men förra veckan berättade han att någon slängt en läskautomat ni vet ensådan där man stoppar tior i? Fast dom hade struntat i att tömma den på läsk och på mynt! Så han hade ju hela diskhon till bredden fylld med mynt och kylen full utav läsk.
Slit och slängsamhälle blir ju så banalt då man till och med kastar bort pengar.

Förut hade Röda Korset en container där dom brukade slänga diverse plagg som dom inte ansåg dög till försäljning. Oftast var det kläder som  var trasiga men engång hittade jag tre stycken 90-tals hardcore t-shirts (givetvis i storleken XL) med djurrätts motiv och en Refused tröjja. Då var man nöjd.

Pratade du inte, B-pappa, någon gång om du (och/eller Tommy) funnit gamla tidningar i någon stuga eller skojar minnet med mig?

Har hellre aldrig dumpstrat på allvar eller som någon sorts livsstil. Men när jag går och slänger sopor på sopsorteringen brukar jag ibland glo efter grejer som folk lämnat i kartonger eller nära containrarna. Det är lite som att gå på loppis, fast utan att betala. Men jag känner mig inte som någon revolutionär efteråt. Inget glatt "Där fick du, konsumtionssamhälle!" från min mun.

Ja det du tänker på, larsesq, är väl nåt jag sagt om nån stuga där vi hittade tidningar från innan eller när andra världskriget tog slut, det var fint.

Det var en fin idé Elias!
Jag skulle vilja göra ett fanzine som är tryckt på myndighetsblanketter! Typ socialtjänstens och kronofogdens.

En kompis till mig tänkte skicka sina fanzine i tingsrättskuvert, såna som kallelserna etc skickas ut i. Synd att hon aldrig gjorde det, för det hade varit jättekul. Skicka fejkade domstolskallelser lite kors å tvärs i landet..

Det var ju en makalös historia Saftgay! Dissidens i ett litet practical joke. Antar att det inte är applicerbart i samma utsträckning numera, men ändå.

När jag ändå är inne och nekropostar så kan jag berätta om de sjuka mängder pengar jag hittar. Ofta händer det i samband med att jag faktiskt behöver de till något. Som exempel kan jag ta "skal du ha bank"-demon jag var på i Oslo 2002. Ganska gött väder i juni har jag för mig och jag hängde mest med food not bombs och lagade mat för att hålla mig lugn. Alla pengar tog slut rätt snabbt och efter en vecka i Oslo behöver jag ta mig hem och hittar totalt 400 norska i två sedlar, de var blå med Kristian Birkeland (som jag har för mig forskade på norrsken eller nåt, skitsamma, iaf). Det räckte precis för att köpa biljett hem till Borås och köpa frukost åt alla i mitt resesällskap på centralen. Så jävla najs liksom.