Hej! Jadu. Ska tänka lite.
Dragon gate har jag tankat vid nån gång, känns väldigt ovälkomnande där så har aldrig fattat hur man gör för att ta sig vidare, in.
Visste inte att det fanns ett övergivet äventyrsland i Götene, spännande. Tänkte länka Jan Svankmajers kortfilm The Ossuary från tuben men den verkar nedplockad, är ju filmad i skelettkyrkan, du har säkert sett de filmen. Jo dit är jag också intresserad av att åka.
Eftersom jag är intresserad av grekisk mytologi och historia så känns Grekland givet, gå runt och kolla på ruiner och klippor och känna solen bränna och höra sjöfåglar och känna sig som förlorad i en (film)dröm av nåt slag, allt är ljust och vitt.
Har planer som ligger på is i nuläget att åka till Tokyo eller ön Hokkaido eller bara japanska landsbygden och titta på Mt Fuji.
Hong Kong känns också aktuellt, gå sightseeing i actionfilmhistoriens spår.
Skulle även gärna turista i Maine, Stephen Kings hemtrakter, kika runt på alla mindre orter därikring. Providence, Rhode Island känns dock ännu mer frestande, H P Lovecrafts territorium.
Oj vad mycket drömmar för en sån liten knota som mig. Annars är det alltid kul att upptäcka nya saker i Sverige, utforska landsbygden. Har varit utanför Norden 2 ggr i mitt liv, bägge gånger typ det senaste året. Hade det inte varit för filmandet hade jag med all sannolikhet fortfarande suttit hemma på soffan. Är väl på gott och ont, att den bubblan bryts; flyga flygplan är ju spännande men ajajaj inte bra för miljön, ja det vet ju alla men flyger ändå, ja de som flyger, finns väl såna som var likt mig förra året och hade totalvägran på flyga men när det gäller hmmm "ödestråden" i mitt liv så tackar jag ja till allting, allt det där konstiga och oväntade som händer och regelbundet har hänt mig stora delar av livet , ja det tackar jag alltid ja till, bara för att se vad som händer, så det är som en röd tråd för mig, att jag hamnar på oväntade platser mycket av slump, tur och jag dras till konstiga saker eller liksom situationer eller möjligheter där det kan hända sånt. Babbel!
Så, jag kan nog tänka mig att reda mer och resande över längre sträckor känns nu mera möjligt och genomförbart, men när man är en liten skrajsenhare från en by på typ 750 invånare, då känns världen väldigt stor och lantis som man är så trivs man alltid bäst hemma på soffan, bland videofilmerna, toan, kylskåpet och susen och brusen i rören och grannarnas mummel. Trygghet. Lugn. Så nån sån där backpacker är man icke! Undrar vad som händer i framtiden, men nu har jag iallafall börjat lista litegranna så få väl se vart dessa drömmar tar vägen. Hej!