Nog har man läst en hel del saker som har varit rätt tråkiga genom åren. Men det är ändå tacksamt, för oftast räcker det med att det ska vara just ett fanzine för att de ska väcka mitt intresse. Men som sagt.. tycker det ändå finns nivåer av det goda. Typ mina egna tidiga fanzine.
Tror en bra sak kan vara att behålla fokus, att faktiskt stanna upp och tänka. Vad är det jag vill göra? Typ lite samma tips som B-Pappa skrev.
Ja, det är väl dussinpunkzines som oftast är dem tråkiga. Jag tycker själv att skriva skivrecensioner är väldigt svårt, men det är ändå det som nästan alla börjar att fylla sitt zine med av nån anledning. Som ovanstående skrivit.
Men det är ju så subjektivt, jag ogillar till exempel fanzines som kommer i knäppa format. Som är skrivna på bredden, och man måste hålla på och vrida och vända tidningen när man läser eller veckla ut saker. Det är inget jag vill pyssla med och stör bara min frid.
Sedan är det faktiskt värt att göra det där lilla extra arbetet att göra intervjuer öga mot öga, eller via telefon. Om det går att ordna. Det blir så gott som ALLTID bättre.
Men ibland blir det dåliga något bra i sig.. Det där fanzinet Meskalin, kommer ni ihåg det? ett bajspunk fanzine som kom ut för några år sedan. Rätt dassigt, dåliga intervjuer, dåliga åsikter, och slappt genomfört. Men man kommer ändå ihåg de på nått sätt.
Arbete är livets krydda
