Tråd: Ett dåligt fanzine

Hej! Jag har tänkt på en grej ganska länge nu, iallafall sen jag började med att göra egna zines och det är vad är det som är dåligt i dåliga fanzines? Finns det dåliga zines? Finns det skrivna regler om vad som är bra och dåligt?
Jag håller på med ett punkzine som heter Usch (som är mitt första seriösa) och när jag läser andra liknande grejer så får jag lite komplex och tänker att Usch inte kommer bli någon höjdare iom att jag kanske inte har det utbudet eller den karaktär som vissa har. Är jag bara paranoid?

Om folk förstår vad jag menar så är jag väldigt nyfiken på vad ni tänker angående det här.

rånarluvor, pangpang och rock 'n roll

Sv: Ett dåligt fanzine

Har inte läst något samtida fanzine jag tyckt varit rent av uselt men en del är ganska fantasilösa eller åtminstone stöpta i en förutsägbar form. Speciellt när det kommer an till intervjuer, A4-frågor ger A4 svar. Mitt råd är att lägga ganska mycket krut på frågorna och försöka bjuda in till nåt sorts resonemang, blir betydligt mer intressant både för intervjuoffer och läsare. Frågar du typ "När började The Nåntingfräckts att spela ihop?" är risken stor att svaret blir "Vi började lira sommaren 2014". Samma sak med recensioner, jag är personligen mer än lovligt trött på skivomdömen av detta stuk.

Antilickers - Why Bombraid EP (Crust & Beyond Records)
Totally great d-beat from Colombia. Raw and noisy and honest. These guys sure make a great tribute to the classic "kängpunk-sound" from Scandinavia. Perfect for days when you get tired of your Totalitär and Anti Cimex records. Recommended!"

Läst en triljard recensioner som känns som dom är skrivna i sömen. Jag menar absolut inte att det behöver vara banbrytande på nåt vis men försök åtminstone att bryta av lite mot formulan. Med det sagt så kör i vind!

Sv: Ett dåligt fanzine

Levande_Begravd skrev:

Har inte läst något samtida fanzine jag tyckt varit rent av uselt men en del är ganska fantasilösa eller åtminstone stöpta i en förutsägbar form. Speciellt när det kommer an till intervjuer, A4-frågor ger A4 svar. Mitt råd är att lägga ganska mycket krut på frågorna och försöka bjuda in till nåt sorts resonemang, blir betydligt mer intressant både för intervjuoffer och läsare. Frågar du typ "När började The Nåntingfräckts att spela ihop?" är risken stor att svaret blir "Vi började lira sommaren 2014". Samma sak med recensioner, jag är personligen mer än lovligt trött på skivomdömen av detta stuk.

Antilickers - Why Bombraid EP (Crust & Beyond Records)
Totally great d-beat from Colombia. Raw and noisy and honest. These guys sure make a great tribute to the classic "kängpunk-sound" from Scandinavia. Perfect for days when you get tired of your Totalitär and Anti Cimex records. Recommended!"

Läst en triljard recensioner som känns som dom är skrivna i sömen. Jag menar absolut inte att det behöver vara banbrytande på nåt vis men försök åtminstone att bryta av lite mot formulan. Med det sagt så kör i vind!

Tack! Ja, jag har också gjort dom misstagen till frågor och har lärt mig av det.. Tror att det är en simpel nybörjargrej att ha brist på fantasi gällande frågor och innehåll. Följer ett visst fanzine(inga namn anges) och där har jag sett hur utvecklingen har skett gällande frågorna. Första numret var det tråkiga frågor och ju fler nummer det blev desto roligare blev det att läsa zinet. Ska klura lite mer på frågor jag ställer i framtiden vid intervjuer. Tack igen!

rånarluvor, pangpang och rock 'n roll

Sv: Ett dåligt fanzine

Håller med Levande_Begravd. Kräver verkligen inga språkliga utsvävningar eller mästerstycken, i vissa fall kan det rent av finnas en charm i det spontana och direkta. Men just när något är förutsägbart och platt blir jag trött.

Men allt är ju subjektivt. Finns väl inga regler om vad som är bra eller dåligt. Bara tycke och smak.

Sv: Ett dåligt fanzine

Som tidigare varit inne på, dåliga fanzines existerar inte. Fanzines är ju den enda riktigt rena skapelseformen för bild, illustration, serier och lyrik. Det är en spegling av dig som du gör och hantverket (kopiera, formge, beskära, häftningen etc) blir som ett avtryck av dig. Gör du ett fanzine med bara streckgubbar i så är det ändå bara Du som gjort just Den här och bara det är häftigt i sig. Fanzines är en vansinnigt vacker form att skapa i eftersom det inte finns nån som säger "Det där var inte bra" "Det där kan du göra om" "Nja det håller inte" "Hur tänkte du där" Det är BARA du och ingen annan som avgör vad som ska finnas i fanzinet. Å eftersom det inte kostar tusen spänn och ska faktureras så det värsta som händer är att mottagaren inte tilltalas av det, å den risken löper man ju med allt i livet. Att det man gör kanske inte går hem.
Men jag har verkligen inte stött på ett dåligt fanzine.. nånsin, och då har jag ändå samlat aktivt i flera år. De sämre fanzinen är ju de som handlar om saker jag är totalt ointresserad av (t.ex sport) men de kan ju ha andra kvalitér: vara snygga, vara roligt skrivna osv.

Så luta dig tillbaka och tänk att du är bäst för det är alla som gör fanzines. Det finns inget fult, inget fel och ingenting som säger att "det" och "det" är rätt resp. fel.

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Sv: Ett dåligt fanzine

Sen också, man utvecklas. Jag gjorde ett seriefanzin när jag gick i första ring på gymnasiet som hette "Socker" jag tror jag har slängt alla ex av det. Det är inte ens i närheten av det jag ritar idag, både innehållsmässigt men också tekniskt. Så att börja begränsa sig direkt och inte låta skapandet utvecklas är ju också inget någon tjänar på. Det är ballt att se hur man utvecklas:-)

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Sv: Ett dåligt fanzine

Jag läste en mängd punkzines runt första halvan av 90-talet och tyckte att en hel del var dåliga eller tråkiga. Det berodde främst på 1) brist på engagemang/entusiasm 2) gnäll. Fanns många som inledde sina zines med att klaga på hur jobbigt det var att göra det och hur dåligt allt var, och sen fortsatte de i den stilen rakt igenom och till det trötta frågor till samma band som var med i tusen andra zines. Det låg väl lite i tiden då, men mest undrade man varför de ansträngde sig alls...
Ett tips annars är väl att inte vara allt för ambitiös, hur många lovande, storstilade projekt har inte stupat på att den bakom inte orkat ro det i hamn? Bättre ett tunt zine än inget alls. Och ett första nummer används lämpligen till att prova sig fram en del.
Ska bli kul att läsa när det är klart, och USCH är ett lysande namn!

Sv: Ett dåligt fanzine

Tack för alla svar! Ni är ju underbara.
Jag ska nog göra som jag tänkt från början: bara köra och så får jag utvecklas utifrån det.
Men jag kan väl inte vara ensam om rädslan för att göra fel när en gör sitt första nummer av något?
Tänker att en vill ju liksom inte att någon ska tycka att fanzinet är tråkigt och aldrig mer vill köpa/läsa det.. men en kan ju inte riktigt anpassa sig för alla heller, så fortsätter att ba köra! Tack för inspiration! Ser fram emot att få ut zinet!

rånarluvor, pangpang och rock 'n roll

Sv: Ett dåligt fanzine

Som sagt det finns inte dåligt finns bara att folk tycker olika om det...
FAN VAD NAJS att du e från Skellefteå norra sverige konkurrerar snart ut resten

Sv: Ett dåligt fanzine

Har läst så himla många kassa fansin men det har mest vart seriefansin. Serier är en jävligt komplicerad berättarform och det krävs rätt mkt arbete f att få det att hålla ihop. Ren text verkar liksom ligga närmre folks egna tankar generellt, iaf i de fansin jag läser/läst medans bildberättandet lätt blir ett hinder för berättandet eftersom det kan vara jävligt svårt att få fram det man vill när det blir en massa lager av arbete emellan, typ bildmanus, tecknarprestige, teckning, tuschning osv. Att det är en massa extra jobb gör också att många tkr det är lite motigt att redigera om eller skrota något de redan börjat rita på.
Oftast är de dåliga fansinen när skaparen älskar att rita men är otränad eller ganska ointresserad av bildberättarhantverket eller helt sonika inte har nåt intressant att berätta. Typ 95% av allt jag sett på Small press expo (numera SiS?)

Alltså serier behöver inte vara svårt men om man ska göra en häftig äventyrsserie och inte har allt på plats så faller man så mkt hårdare än om man väljer att ha en enkel form (och andra typer av berättelser) att jobba i som t.ex Bromander m.fl. Skulle kunna gå att rita lite snygga grafer över de här faktorerna o he in dem i diagram! Ok nu började ja skriva funktioner i pseudokod över detta som ja tog bort. dax o lägga sig...

11 Senaste redigerad av B-pappa (2016-10-28 07:52:59)

Sv: Ett dåligt fanzine

Tag 5 - 10 minuter per vecka där du ställer dig själv frågan "Är jag så långt efter att jag tror att jag är först eller är det omvärlden som är det?". En bra reflektion. Måste ju såklart inte vara "dåligt" att vara "efter", men det jag åsyftar är att stagnering sällan är trevligt för någon inblandad. Rätt var det är kan en sitta och yla om Marvel Comics, hur skönt det var att vara vid liv när Robert Rodriguez gjorde Planet Terror eller hur punkigt det är att vara punkare som bara lyssnar på punkig punk eller att ojoj vilken kultfilm Clockwork orange är, har ni hört talas om den? osv

Som sägs här ovan ja, vitalitet, nyfikenhet, passion, innerlighet. Men det är bara vad jag tycker är frasigt.

12 Senaste redigerad av Levande_Begravd (2016-11-04 20:03:43)

Sv: Ett dåligt fanzine

När det kommer an till intervjuer tror jag det kan va vettigt att ha lite olika ingångsvinklar beroende på vilken grupp eller person som ska sandblästras. Jag har vid några tillfällen valt att göra muntliga intervjuer trots att det av olika anledningar blivit krångligare iom att jag vet att personerna inte är speciellt "skrivsamma" av sig och till största sannolikhet hade svarat med en eller två meningar oavsett hur mycket jobb man lagt på frågan. Sitter man fejs mot fejs är det lättare att lirka ur roliga svar, åtminstone om kaffet är varmt och ölen är kall. För att förutse detta krävs iofs att man känner berörda parter sen innan men så är ju ofta fallet i dessa sammanhang.

Från en sak till en annan undrar jag om Usch har tagit sitt namn efter denna eminenta orkester?
https://www.youtube.com/watch?v=B2RT1WfgEg8

Sv: Ett dåligt fanzine

Levande_Begravd skrev:

När det kommer an till intervjuer tror jag det kan va vettigt att ha lite olika ingångsvinklar beroende på vilken grupp eller person som ska sandblästras. Jag har vid några tillfällen valt att göra muntliga intervjuer trots att det av olika anledningar blivit krångligare iom att jag vet att personerna inte är speciellt "skrivsamma" av sig och till största sannolikhet hade svarat med en eller två meningar oavsett hur mycket jobb man lagt på frågan. Sitter man fejs mot fejs är det lättare att lirka ur roliga svar, åtminstone om kaffet är varmt och ölen är kall. För att förutse detta krävs iofs att man känner berörda parter sen innan men så är ju ofta fallet i dessa sammanhang.

Från en sak till en annan undrar jag om Usch har tagit sitt namn efter denna eminenta orkester?
https://www.youtube.com/watch?v=B2RT1WfgEg8

Haha, kul att du nämnde det. Hade varit en ära att namnge sitt fanzine efter dessa hjältar, men ack och ve är inte fallet så.
Vill en veta varför Usch heter Usch så får ni läsa det i kommande nummer. Det är dock inte så spännande alls. heh.

rånarluvor, pangpang och rock 'n roll

Sv: Ett dåligt fanzine

Vilka bra tips ni ger!

Jag är alltid rädd att göra ett dåligt fanzine. Det har släppt litegrann med tiden, ju längre man hållit på, den där initiala nervositeten att man inte har nåt intressant att säga, men då kommer ju alltid nya källor till ångest. Som att man känner att man fastnat i en formel, upprepar sig, tappat stinget. Visst finns det dåliga fanzines enligt mig, men precis som Tommy säger är fanzines liksom templet med låg tröskel. Det kanske går hundrafemtio (slumpmässigt antal) dåliga zine på varje bra (men många gånger kan det väl vara en smaksak) och det är helt okej att det är så. Jag väljer hellre det framför att det ska vara ska vara höga inträdeskrav för rätten att uttrycka sig, som det är i gammelmedia och inom de finkulturella rummen.

Jag håller med Tommy om att det viktiga är att tänka på att fanzinet är ens egen skapelse, att mota bort rädslor för vad andra ska tycka med tanken att man faktiskt uttrycker sig kreativt. Uttrycket är det viktigaste.

Det jag uppskattar mest i fanzines är egna åsikter, analyser, entusiasm. När det gäller punkzine är det tråkigaste verkligen recensioner som staplar kreddiga influenser och genrebenämningar på hög, precis som i Levande Begravds exempel. Det är roligare när intrycken av musiken beskrivs. Sen gillar jag när punkzines (och alla musikzine) inte bara handlar om skivor och intervjuer med artister, att man tar upp andra ämnen som faktiskt påverkar punkscenen och artisterna också. Standardfrågor är det tråkigaste som finns! Intervjuer IRL är nästan alltid bättre än mailintervjuer (säger jag som gjort alla utom en intervju via mail, men det är sant).

Ska bli jävligt kul att läsa ditt fanzine när det är klart!
Sekundar Autotrof, fan vad kul att du bor i Skellefteå, jag bor i Piteå (står det på min profil???). Norra Norrland über alles!

maskinpark.bandcamp.com

15 Senaste redigerad av Lappia (2016-11-29 17:40:09)

Sv: Ett dåligt fanzine

Nog har man läst en hel del saker som har varit rätt tråkiga genom åren. Men det är ändå tacksamt, för oftast räcker det med att det ska vara just ett fanzine för att de ska väcka mitt intresse. Men som sagt.. tycker det ändå finns nivåer av det goda.  Typ mina egna tidiga fanzine.

Tror en bra sak kan vara att behålla fokus, att faktiskt stanna upp och tänka. Vad är det jag vill göra? Typ lite samma tips som B-Pappa skrev.

Ja, det är väl dussinpunkzines som oftast är dem tråkiga. Jag tycker själv att skriva skivrecensioner är väldigt svårt, men det är ändå det som nästan alla börjar att fylla sitt zine med av nån anledning. Som ovanstående skrivit.

Men det är ju så subjektivt, jag ogillar till exempel fanzines som kommer i knäppa format. Som är skrivna på bredden, och man måste hålla på och vrida och vända tidningen när man läser eller veckla ut saker. Det är inget jag vill pyssla med och stör bara min frid.

Sedan är det faktiskt värt att göra det där lilla extra arbetet att göra intervjuer öga mot öga, eller via telefon. Om det går att ordna. Det blir så gott som ALLTID bättre.

Men ibland blir det dåliga något bra i sig.. Det där fanzinet Meskalin, kommer ni ihåg det? ett bajspunk fanzine som kom ut för några år sedan. Rätt dassigt, dåliga intervjuer, dåliga åsikter, och slappt genomfört. Men man kommer ändå ihåg de på nått sätt.

Arbete är livets krydda