• Tommy
  • Tommy
  • Administrator
  • Offline
  • Registrerad: 2013-09-03
  • Inlägg: 1,449

Tråd: Paddsatan #14 - Förvirrade idioter

Numret innehåller en novell om en suicidpatient som fejkar psykisk ohälsa för att få stöta på en vårdare, om manlig gemenskap och vad jag lärt mig av det, Homer Simpson som suger kuk och en sms-konversation där den ena i samtalet sparkat ihjäl en svensk skådespelares hund.

Ni som prenumererar kommer få era innan veckan är slut.. ni andra kan maila på paddsatan snabel-a gmail.com eller skicka PM på forumet :-)

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Tommy's hemsida

  • Från: Kurravaara
  • Registrerad: 2013-11-14
  • Inlägg: 921

Sv: Paddsatan #14 - Förvirrade idioter

Var fint att komma hem igår och såg att denna låg i postlådan tillsammans med senaste numret Onda Märket.

Arbete är livets krydda

Lappia's hemsida

  • Tommy
  • Tommy
  • Administrator
  • Offline
  • Registrerad: 2013-09-03
  • Inlägg: 1,449

Sv: Paddsatan #14 - Förvirrade idioter

Hurra:-) Vad tyckte du då?

Och tag det hat som när min själ
När jag dör ska jag inte dö som träl
Oh min moder så ska jag hedra dig
Oh min moder så ska jag hedra dig

Tommy's hemsida

  • Från: Kurravaara
  • Registrerad: 2013-11-14
  • Inlägg: 921

Sv: Paddsatan #14 - Förvirrade idioter

Nå har inte hunnit läsa allt, men det ser bra ut! Verkar som att du följer din stil.

Arbete är livets krydda

Lappia's hemsida

  • Från: Piteå
  • Registrerad: 2013-09-15
  • Inlägg: 525

Sv: Paddsatan #14 - Förvirrade idioter

Läste Paddsatan #14 för andra gången inatt. Novellen "Suicidpatienten" är mycket bra. Kan inte komma på att jag läst en sån trovärdig skildring av hur det är att vara suicidal och dessutom en sån likaledes trovärdig och icke-affekterad skildring av svensk psykvård typ någonsin. Bästa texterna jag läst om att vara suicidal är väl typ Glaskupan, Jean Amerys "On Suicide" och den här då. Det stora i novellen tycker jag är att huvudpersonen aldrig hemfaller åt självömkan eller självhat, allting är väldigt kallt och klart beskrivet. Visst är det mycket känslor, men samtidigt rationellt. Det känns inte alls galet eller jobbigt. Det är en väldigt bra skildring av livsleda. Jag tänker att det borde vara besvärande för psykologin att handskas med hur depression å ena sidan kan vara så patologisk samtidigt som livsledan kan vara så rationell och kristallklar, och kanske, hör och häpna, vettig.

maskinpark.bandcamp.com

Hunden's hemsida